Du lär inte få bidrag från socialen vara för att du "vill" flytta hemifrån.

Ligger skolan inom gränsen så är det de reglerna som gäller och din familj har ansvar för dig.

En hyresvärd kräver ofta att man har en fast inkomst eller att någon borgar för att betala din hyra. Jag kan inte reglerna men jag kan tänka mig att det är få hyresvärdar som vill ha minderåriga hyresgäster. Dessutom är det bostadsbrist i stora delar av landet.

Kanske kan du bo inneboende eller hyra ett rum? Även detta brukar vara ganska dyrt.

Vad säger din familj?

När jag ville flytta hemifrån för att gå gymnasiet på annan ort, så valde jag en utbildning långt bort från hemmet.

Men även med det extra inackorderingstillägget, som jag fick, så kommer det vara ruggigt svårt att klara sig på det utan extra inkomster från antingen sponsrande föräldrar eller jobb. Jag lyckades leva på enbart studiebidraget och det extra tillägget tack vare snälla vänner som ställde upp och lät mig bo billigt hos dem. Annars hade det inte funkat.

Kanske är det en stad med många rika människor som söker någon som kan passa deras barn? Ofta erbjuder de rum och fickpeng som lön. Det är en möjlighet.

Och socialen kommer mycket riktigt inte hjälpa dig, de betalar inte folks studier på något sätt, föräldrarna har försörjningsansvar för dig och dina behov anses tillgodosedda genom ditt hemmaboende hos föräldrarna.

säger som 1. Eftersom du är bara 15 år så är det dina föräldrar som ska försörja dig=de ska betala hyran mat mm.

Ja socialen lär inte betala de betalar bara sånt boende för en minderårig ifall det är något allvarligt fel på  föräldrarna ex. grava missbrukare el dyl.

+Angående jobba kvällstid, det finns ganska stora restriktioner i vilket typ av jobb och när på dygnet man får jobba då man är under 18år så det kan bli svårt att hitta något jobb som betalar så bra så man kan betala en lägenhet + försäkringar och annat man behöver.

Välj en skola ännu längre bort så du får rätt till internat eller liknande..

Dessutom är det MÅNGA i din ålder som vill flytta hemifrån, det ville jag också och jag tyckte att mina föräldrar var pest. Men om alla som ville flytta hemifrån skulle få pengar av soc så skulle det bli ohållbart.
Däremot så fick jag faktiskt hjälp med boende utav soc pga de omständigheter som rådde i min familj, då de hade kontakt med min läkare i psykiatrin som bedömde det som att det gjorde mer skada än nytta för mig att bo hemma. Detta hanlade alltså inte om vanlig "tonårsuppror". Så alltså: om din situation hemma är så pass att det går att säga att dina föräldrar eller syskon på något sätt "skadar" dig psykiskt eller fysiskt så borde du kunna få hjälp av soc. Men inte enbart för att du vill stå på egna ben.

#3 Jag tror inte att man kan kräva att föräldrarna ska stå för hyran, det är ju helt orimligt. Visst att de ska stå för mat och såna grejer men dessutom en hel hyra på minst ett par tusen, det är många familjer som inte klarar av det. Har för mig att lagen säger att föräldrar har försörjningsplikt men att ett eget boende inte räknas som det utan det är för såna kostnader som barnet har även hemma hos föräldrarna?

#6 Det stämmer att föräldrar har försörjningsplikt. Således är det föräldrarna som också bestämmer vad de har lust att stå för, de kan inte tvingas betala någon hyra. Men försörjningsplikten innebär just att det är inte soc som ska ta ansvar utan föräldrarna har huvudansvaret. Ungdomar anses ha ett skäligt boende hemma hos sina föräldrar, sedan kan det finnas alldeles särskilda omständigheter liknande det du beskrev när man far illa hemma. Men en minderårig blir snarare placerad i ett annat hem av soc då snarare än får en egen lägenhet serverad och uppehälle betalt så man kan gå en utbildning man vill.

Precis. Det var det jag menade, men forest sa att föräldrarna måste betala hyra för boende. Det fungerar ju inte. Om jag och mina tre syskon skulle flyttat hemifrån innan vi var arton och mina föräldrar skulle tvingats betala hyra, då skulle det ju bli över 10 000 i månaden för våra boenden och det är ju självklart att inte alla har råd att bara slänga fram tusenlappar och sådär.
Att de får stå för mat och sånt är dock självklart för det får man ju räkna med när man skaffar barn och bistå med kläder och annat i den utsträckning man kan

Ja jag fick inte en egen lägenhet ska tilläggas, jag fick bo hos en kvinna som arbetade med att ta emot ungdomar/invandrare osv som behövde hjälp med boende. Men det var gött för jag hade egen våning i hennes hus med ett litet sovrum, litet vardagsrum och egen toalett :)

9 hur löste du ekonomiska biten? Låter ju jätte bra att du kan bo så  som du gör nu :) det blir ett eget boende men ändå tryggt o ha en vuxen som har lite mer koll på lite mer :)

Somsagt, soc stod för det.
Jg bor inte så längre, för nu mera är jag 20 år och har flyttat "på riktigt" till den ort där jag studerar, så har egen lägenhet nu som jag betalar själv
Och ja det var ganska skönt faktiskt att bo så, hon lagade mat och sånt eftersom jag åt tillsammans med henne för det mesta och så skulle hon alltid städa åt mig haha fast jag sa att jag kunde göra det själv, det var lite pinsamt! Fast tillsist fick jag göra det själv, tycker faktiskt att man kan städa sitt eget rum åtminstone om man bor hos någon

Jag flyttade hemifrån när jag började på gymnasiet. Mina föräldrar betalade min del i hyran av en lägenhet jag delade med en klasskompis. Tyvärr måste jag säga att det är få 15åringar som är tillräckligt mogna för att klara sig själva ekonomistk även om man får hjälp från social eller extra jobb. Jag tror helt enkelt inte att man riktigt förstår vad det innebär ens när man är i situationen. Så tyvärr har jag inga raka tips att ge dig mer än att verkligen tänka efter.

#5 Man kan få stödboende av soc om hemförhållandena anses vara olämpliga/farliga.

Men man får det inte om man anser föräldrarna vara en "pest". Vilka 15-åringar gör inte det?

#3 Nej, föräldrarna är inte skyldiga att betala mat, hyra etc, bara för att man väljer att studera långt bort bara för att komma hemifrån.

Det är väldigt svårt att få bidrag och att hitta en hyresvärd som går med på att skriva kontrakt utan ett fast jobb eller en borgenman. Jag och min sambo jobbar båda deltid till 50-75% och vi hade det jättesvårt att ens få skriva ett kontrakt för att vi inte hade en fast månadsinkomst. Vet att det kan vara en riktig pina att bo hemma och ha några mil till skolan men håller med om att man som 15 åring inte har så mycket erfarenhet och inte är tillräckligt mogen för att bo själv. När jag flyttade märkte jag att det var klart tuffare och betydligt dyrare att bo själv, men det beror ju också på hur man är som person. 2 mil till skolan tycker jag inte alls var långt och om jag var du så skulle jag vänta med att flytta hemifrån så att du kan koncentrera dig på studierna.