Här hemma så diskar jag och killen får laga mat. Jag dammsuger och han moppar. Sen har vi illrar här hemma så där turas vi om med att tömma lådorna.

Eftersom min kille hatar och diska så köpte han en diskmaskin till mig. Så nu vet han att han slipper disken. Men då får han kompensera med något annat. Men tvätten sköter vi ihop. Jag viker tvätten och han sorterar dem eländiga strumporna som man alltid får bara 1 kvar av. Hehe.

Ni andra då?

Tidigare brukade min man hjälpa till lite med veckostädningen, men numera gör jag allt själv. Någon gång lagar han maten, men för det mesta blir det jag.

Däremot brukar han vilja "möblera om" i diskmaskinen, vilket jag tycker är helt onödigt arbete så länge den diskar bra.

Han sköter i stället ensam om våra bilar och garaget. Trädgården brukar vi hjälpas åt med.

#2: Jag gissar att ni är lite äldre än jag är… Undrar ungefär i vilken åldersgrupp som det började ses som självklart att göra ungefär lika mycket av matlagning och städning, generellt sätt.

Fixa med bilar och garage i all ära, men det är ju inte direkt vardagssysslor. Å andra sidan kan de flesta män klara av att leva själva eller som gräsänklingar, men jag tror en majoritet av kvinnor har svårare att byta däck, olja eller annan hemservice på bilen. Men svarit på det ligger så klart bland annat i att det ena är just vardag och det andra är mer undantagsfall.

Helt klart är jag äldre, men arbetsfördelningen i hemmet var faktiskt aktuellt redan på vår tid. Jag tycker bara det är onödigt att tjafsa om sånt numera. Lika bra att få arbetet gjort utan onödig irritation. Vad är nu lite städning i en lägenhet på två rum och kök att bråka om?

 Vi har ett stort hus på nästan 200 kvadrat och det går lika bra ändå, men våra barn är ju vuxna nu så det är så klart mindre jobb med sånt då. Tid finns det gott om i vår ålder, även om vi båda har heltidsjobb.

Jag är i alla fall jättetacksam för att jag slipper tvätta bilar och byta däck mm.

Helt klart gör jag det meste arbetet i hemmet. Jag har mer tid hemma. Men maken har aldrig hjälpt till i hushållet. Jag har haft honom som "varnande exempel" i barnuppfostran. Bli inte som pappa!

Här hemma hjälps vi åt, med allt. Från vardags städningen till mekandet av bilen.
Har nämligen kommit på att jag hatar att stå som en bimbo när något händer med den. Och det händer saker med bilar. (värst var när jag tappade dörren, hihi, fast det är en annan historia och hör inte hit)
Om min kära sambo inte vill hjälpa till så vill inte jag heller. Och jag är envisare än honom. Fast det är klart, jag föredrar när han inte tvättar. Kläderna kan få sådan konstig färg då, och konstiga storlekar. Vet inte hur många gånger jag stått och hoppat för att han förstört mina kläder. Och alltid mina, så jag tror han planerat det, för då slipper han tvätta. Och här hemma blir det mycket tvätt kan jag lova. 3-4 maskiner per dag kör jag. ;-)