Hej!

(vet inte om detta är rätt tråd för juridik-sidan hade ingen värd än så provar ändå här)

Jo, vi flyttade in i en lägenhet för ungefär 3 mån sen. Jag lider av en svår psykisk sjukdom som gör att jag lätt har för att få utbrott och bli rätt högljudd ibland, som att slänga saker i golvet osv och skrika högt.

En granne till oss anmälde en gång till hyresvärden. Jag fick medicin och blev lite lugnare. Ibland händer dock utbrott ändå, men jag lugnar ner mig mkt snabbare. Hursomhelst, den här grannen är i allmänhet snäll och trevlig mot oss och säger att han förstår mig osv, men sen så dricker han väldigt mycket och kommer och ringer på vår dörr onykter. Han gjorde det en gång mitt i natten kl 03.00 ungefär, när vi låg och sov. Han höll in dörrklockan ända tills vi öppnade, sen gick han själv in i lägenheten utan tillåtelse, trängde sig förbi min sambo. Första gången förstod jag att han anmälde, men sen när vi pratade med honom menade han att han förstod hur det låg till och tyckte synd om mig osv. Igår sov han tydligen på eftermiddagen eftersom han jobbat natt och vi gjorde verkligen inte ens någonting, vi var ute med hunden, och jag pratar ju i trappuppgången med hunden att hon ska sitta osv innan vi går in i lägenheten.

I morse kom hyresvärden och sa att den här grannen klagat igen. Han hotade oss och vi fick inte ens chans att förklara hur det ligger till, han sa att han följer bara reglerna och struntar i om jag är sjuk eller inte. Vi förklarade dock att vi inte gjort något denna gång och så sa hyresvärden att han skulle prata med grannen också.

Jag ringde senare upp hyresvärden igen och sa att jag tyckte att det var himla dåligt att de inte tar reda på ORSAKERNA till varför man stör och inte är mer mänskliga. Så utbrast han: " Jo men klart man får alltid motivera sig" Men han struntade ju ändå i min motivering? jag erkände att jag stört förr men nu kunde jag bara inte erkänna det för det har jag inte gjort!

Nu ikväll pratade grannen med min mamma i trappuppgången och han hade sagt tiill henne att vi BRUKAR skrika i trappuppgången, att vi går uppe i vår lägenhet på nätterna, att vi lägger oss sent osv. >Så sa han att jag hade suttit och gråtit igår jättehögt, vilket VERKLIGEN INTE stämmer.

Nu är jag så himla trött på detta, jag upplever detta som psykisk misshandel, eftersom jag redan mår dåligt gör inte detta saken bättre. Jag försöker faktiskt hålla mig lugn men det är en sjukdom som jag inte kan rå för.

Vad kan jag göra? Känns som att hyresvärden inte lyssnar och att grannen anklagar oss och kommer få oss vräkta på falska grunder. Jag har lust att flytta härifrån men då känns det som att den här idioten har vunnit.

Snälla, hjälp mig!