Niklas Jag vet inga djup, men jag har lite lite grand lika som dig. Att det tar tid på våren innan det torkar upp och regnar det mycket eller kommer kraftig skur så blir det att kippa under fötterna. För min del så beror det på att jag har lerjord och det gör att det tar tid innan vattnet sjunkit ner ordentligt. Och i vinter är det ju första gången på många år som det varit ordentlig tjäle vilket gör att det tar ännu längre tid eftersom det fruset längre ner än vanligt.

Men jag blir rätt fundersam när jag ser din bild. Är det fritt vatten jag ser på bilden eller är det bara blöt jord. Bilder luras ibland. Är det fritt vatten så skulle jag titta på hängrännor som finns på byggnaden. Är dom hela eller är det hål så att vatten kan rinna rakt ner där. Om det är hål så är det ju enkelt att fixa. Eller sitter hängrännorna med rätt lutning. Sitter de med fel lutning så kan det ju gå vatten över hängrännan och ner.

En annan fundering. Finns det vattenledning i byggnaden i närheten av väggen. Kan det vara läckage på nån ledning. Så det hela tiden tillförs nytt vatten, men att det märks mer på våren.

Har du grävt lite djupare nånstans i närheten av det där stället och sett vad det är som finns i jorden där. Kan det finnas nån betongplatta under som stoppar upp vatten där.

För är det fritt vatten som syns så är det nog nåt annat som behöver åtgärdas än bara gräva ner dränering. För hur mycket den än regnar här så får jag aldrig fritt vatten.

#1: Det är fritt vatten. Hela byggnaden på bilden står i vatten på våren. Så blött är det. Jag körde vid ett tillfälle i slutet av vintern in bilen i trädgården och sjönk så djupt att jag fastnade och behövde dras loss.

Behovet av dränering är rätt tydligt. 🙂

När vi byggde här på Öland på strandtomt ner mot Kalmarsund så grävde vi ett dräneringsdike över hela vår tomt som vi lade ner dräneringsslang i och det diket grävde vi knappa metern djupt. Diket fortsätter även ett 50 tal meter ner till Kalmarsund som öppet dike och även det är knappa metern där det är som djupast… mindre där diket når havet.
I den igenskottade delen lade vi dräneringsslangen i grovt dräneringsgrus.

I den öppna delen av diket har vi mycket grodor och paddor vilket är roligt.

#3: Hur lång sträcka är den täckta delen av diket?

#4: Ca 45 meter

Jag ska tillägga att den täckta delen dvs den delen som själva byggnaderna ligger på dvs min "tomt" grävde jag förhand med en spade på våren när det var mjukt och blött i marken. Tänk vilka krafter man haft en gång i tiden.

Okej. Oj, en knapp meter för hand låter som ett rejält jobb. Var djupet något du hade kollat eller tog du bara till rejält för säkerhets skull? Jag vill gärna undvika att gräva mer än absolut nödvändigt.

Grävde du diket smalt som med en slungspade eller bredare?

#0: Tror att du även behöver få bort en del jord och växtlighet från huset för att inte brädklädseln ska nå ner till marken. Aldrig bra och ännu mindre när det är så blött.

Ytterligare ett tillägg.

Eftersom jag bor på strandtomt så blir lätt marken "vattensjuk" på vinter och vår när växtligheten inte suger upp något regnvatten. Går jag ex ut och gräver en grop på senhöst, vinter och förvår så är ju gropen vattenfylld inom en kort stund. Men naturligtvis, iom att växtligheten kommer igång i mars så torkar allt upp igen och marken blir torr och fin igen.

Tror detta är ett fenomen som alla öar har med strandnära fastigheter. Dessutom trycker naturligtvis vattnet på både från Kalmarsund och Östersjön.

#7: Det var en av gubbarna på ett företag som grävde husgrunder som tipsade mig om att metern djupt var ganska ok. Tydligen lägger de dräneringsslang runt husen de bygger på detta djup.

Jag grävde som sagt med en vanlig spade. Gissningsvis halvmetern brett. Jag gick ju nere i diket och grävde. 30 cm är det jord och sten, sedan är det bara seg lera.

Alla mina byggnader står för övrigt på plint (betonghålsten tror jag de heter). Hela grunder avråddes när vi byggde. Just på grund av ev fuktproblem.

Högsta vattenståndet i Kalmarsund detta årtusendet var i januari 2019. Då var det mindre än 5 meter till Kalmarsund från vår terrass. Då stod hela västra Borgholm under vatten. Men högsta vattenstånd jag hört var en gång i början av 1960-talet.

#8: Huset har sjunkit ner i jorden på grund av vattnet. Det är inget vi satsar på att rädda, men vi vill gärna ha kvar flera av de andra byggnaderna. 🙂

#10: Runt hus ska dräneringsslang ligga 15 centimeter nedanför grunden. Det kanske är det som avgör att de valde en meters djup om grunderna låg en bit under omgivande marknivå.

Ska också tillägga att alla våra byggnader står mellan 8dm > 1meter över marken dvs mellan 4 - 5 polsten i höjd är grunden (över mark). Så någon fukt i husen är jag ju befriad ifrån. Enda nackdelen är galla golv. Stormvarning under husen ibland när nordliga eller västliga vindar ligger på. :-)

Niklas ja, du har ett helt annat problem än jag. För du verkar ju få upp vatten underifrån.

Där har jag tyvärr inga förslag på hur du ska göra för att få det bra. Enda tipset från min sida i det här är väl att ta dit en sakkunnig så du får reda på vad det minsta är som du måste göra.

Hade det varit mindre område/problem så hade ett alternativ kunnat vara att gräva ett hål och sätta ner en pump som pumpar upp vatten och sen leder bort det.

#13: Vattnet kommer från smältsnön och eftersom marken är lerig och frusen sjunker det inte ner.

”Hade det varit mindre område/problem så hade ett alternativ kunnat vara att gräva ett hål och sätta ner en pump som pumpar upp vatten och sen leder bort det.”

Det har jag funderat på. Har en dränkbar pump som kunde passa men saknar den 100 meter långa slang som också behövs.

Matnyttig information viktigt är att förstå vattenflödet som inte alltid rör sig som man tror.

Läs mer här:

https://www.husgrunder.com/dranering-vatten-avlopp/draneringsdike/

#15: Det var bra information.

”Lera är så effektivt på att blockera vatten att det används som material för att bygga dammar och diken och liknande eftersom det håller vattnet alternativt transporterar bort vattnet istället för att släppa igenom det genom marken.”

Mer intressant information om lera. 😎

» Varför rasar marken just i Norge? Olycksplatsen i Gjerdrum var klassificerad som högriskområde – Utrikes – svenska.yle.fi

Niklas #14 när du sa att det "Hela byggnaden på bilden står i vatten på våren." så trodde jag inte det var smältvatten för det är ju inte alla år som marken är så frusen som det varit i år.

Med tanke på ditt problem så tyvärr är inte en pump en permanent lösning i alla fall. Av två orsaker. En pump som ska sitta permanent ska ner på ett djup av 1,5-2 meter så den kommer ner på det som kallas frostfritt djup. Och det skulle du inte vara direkt hjälpt av då vattnet ligger ovanför.

Visst det skulle gå att göra nån sorts öppning upptill så att vatten kan komma ner. Men andra orsaken är att med tanke på omfattningen så behövs det mer än en pump. Hur många det skulle krävas vet jag inte.

Men tillfälligt. Visst går det även med bara en pump. Du skriver att du inte har 100 meter slang som behövs. Tänker du på en som ska passa till just pumpen. Det behövs inte om du använder den tillfälligt. Du måste ju ha rätt till själva pumpen, men sen går det ju att ta vilken slang (som saknar hål) som helst. Eller vilka rör som helst. Och skarva ihop dom.
Bara se till att skaffa myggnät av metall och vira några varv runt pumpen så inte löv och annat dras in i pumpen.

En sak dock. Om du använder en pump så till en början ser det inte ut att hända nånting för vatten har ju den egenskapen att det dras till torrt eller håligheter så det kommer rinna/dras dit vatten från sidorna runtomkring.

Pumpen du har kan dock komma till pass när du ska gräva dike och dränera,( ja det är väl enda lösningen), för risken är rätt stor att när du börjar gräva så kommer det komma dit en massa vatten så då kan du sätta ner pumpen så den håller vattnet borta medan du gräver.

Det som är nackdelen med lera är också dess fördel, att det "håller vatten". Sommartid när det är varmt så tar inte gräsmatta och annan växlighet skada lika fort om man har lerjord.

Dräneringsslangen ska ligga 20 cm under den nivån du vill att vattnet ska hålla sig och sedan slutta 1:200 till utloppet. Närmare huset ska lutningen vara 1:20. Mer lutning är ingen nackdel.

/ Tom

#19: Tack! Vet du hur stort område ett dräneringsdike kan dränera? När måste man ha flera diken? Om en tomt är exempelvis 100 meter bred, kan ett dike i mitten dränera den eller måste man ha flera diken? Eller beror det på hur snabbt man vill att dräneringen ska gå?

#20: Jag skulle säga att det beror helt på markens beskaffenhet. Tänk lera eller grus…