Jag har svarat.

Tack snälla :) Det är till stor hjälp för oss!

Eftersom din enkät kräver att man godtar en definition av "designad" som inte stämmer alls med min världsuppfattning, får du ha den i fred.

Jag tycker inte heller design är som beskrivet men svarade som om design skulle betyda det.

Uppdrag utfört😃

Design är ett främmande ord för formgivning, och alla produkter, utan något som helst undantag, är formgivna på något sätt. Alla produkter jag har köpt är formgivna, men för de flesta har jag ingen aning om vem som gjorde det. De industriformgivare jag känner till är ganska få, begränsar sig till Sixten Sason, F.A. Porsche och Sigvard Bernadotte. De två senare står bakom ganska menlösa och i vissa fall rentav värdelösa formgivningar som är menliga för produkternas funktion eller inte tillför något av värde. 

Jag är fullt medveten om att en kaffepanna från femtio- eller sextiotalet formgiven av Sigvard Bernadotte betraktas som mer värd än de kopior som finns i omlopp, men oavsett om det handlar om original eller kopia så spiller den när man häller. De mängder av kannor som inte spiller är också formgivna, och om tanken är att använda dem är de ju mer värda.

När man sätter in en kulspetspatron i en stump hydraulslang tycker inte jag att man tillför någonting av värde till vare sig den ena eller den andra produkten, så F.A. Porsche får ha sin kulpenna i fred, och den är inte värd mer än andra.

Sixten Sasons kanske mest kända formgivning är den första SAAB-bilen, som ganska väl följde en tidstypisk strömning i formgivningen. Han formgav också Hasselbladskameran, vars första modell, 1600F, liksom 1000F och 500C, alla bär hans signatur. Den formgivningen var så framgångsrik att den fick flera efterföljare och drag av den finns kvar i moderna kameror.

Som kontrast till Sasons framgång med Hasselbladskameran kan man nämna att det italienska företag som har tagit över varumärket gjorde ett ganska dödfött försök att införa formgivning för formens egen skull och tillverkade modellen Hasselblad Lunar, som med ädelträ och annat krimskrams avsågs höja värdet hos en kamera som kom från elektronikjätten Sony. Utvecklingen sprang också som väntat förbi den ganska snart, så det var inte så många som ville betala omkring femtiotusen för att ha en. Det är tveksamt också om den är värd reapriset. Som en följd av satsningen lades designcentret i Treviso ned några år senare.

Så nej, en produkt blir inte per automatik mer intressant av design, men god formgivning kan höja värdet på en i övrigt bra produkt, både dess bruksvärde och eventuellt senare värde för samlare. Dålig formgivning kan dra ner i övrigt bra produkter, och att göra som Hasselblad, "rebranda" och lägga på bjäfs och bling, kan vara rent förödande för en företagsprofil.

Det enda företag jag känner till idag som ligger på framklant i formgivning är IKEA, som har många duktiga formgivare bakom sina produkter. Lite synd är det dock att de emellanåt stjäl former från andra.

Så design finns såväl god som dålig, och dålig formgivning kan dra ner värdet på en i sig behövlig produkt, som kan fungera sämre på grund av att den är illa formgiven. 

Om jag ska vara riktigt ärlig känner jag ju också till en eller annan formgivare av möbler, där nestorn kanske är Carl Malmsten - RIP. Jag bor ju granne med Carl Malmsten Furniture Studies, och kan inte undgå att se vad de sysslar med, då de har jättestora fönster. Många av mina vänner har också studerat på Nyckelviksskolan, där mycket handlade om formgivning.

#6 Håller med. Då både jag och min man håller på och designar produkter vet vi båda att den definition som är i #0 inte stämmer.

#6 Intressant läsning! Vi var kluvna hur vi skulle välja att definiera "design" men valde denna förklaring då vi tyckte den passade bäst för den typ av produkter vi valt att undersöka köpmotiv kring. 

Källan på vår begreppsförklaring av ordet design:

Nordic Innovation Centre. (2004). The competitiveness and industrial dynamics of the Nordic design industry. Uppsala: The Future in Design Research Team. 

Vi är intresserade av att undersöka produkter där formgivningen av produkten bidrar med någonting som gör att konsumenten motiveras till att betala ett högre pris.

#8 fast med tanke på att det oftast är formgivningen som skiljer tex möbler åt så är det väl snarare hur den skiljer sig åt som bestämmer om folk betalar mer. Tex vissa vill ha runda bord och vissa fyrkantiga. Båda är däremot formgivna

Det är inte alltid en väl genomtänkt formgivning uppskattas på sådant sätt att folk gärna lättar på plånboken. De kanske tydligaste exemplen står modebranschen för, och en hel del bruksprodukter har via "design" tillförts sådant som en del av kunderna gärna vill lysa med på samma sätt som modeföremålen. Man har gjort en del bruksföremål till mode.

Tydligast syns det väl på accessoarer som handväskor och liknande, och trenden sedan många år har varit att använda en logga som talar om vilket modehus som har formgivit. Skälet kanske är att  många av modeföremålen annars är ganska anonyma till sin karaktär. Det tydligaste exemplet torde vara platta skor av tyg och gummi av märket Converse. Bland datorer hittar man också märken som Ferrari, där man lånar renomme från en annan bransch.

Så kan man alltså köpa en dator som är röd med en liten Ferrari-logga, och betala flera tusen mer än för samma dator med originalmärke. Kanske var det vad som uppmuntrade gänget bakom Hasselblad Lunar att göra något liknande med en kamera. 

Jag är rätt övertygad om att den som absolut måste ha Converse-skor och som dessutom köper en väska av samma märke, liksom jacka och mössa, kanske också skulle kunna tänka sig att köpa möbler med samma logga till högre pris än samma utan loggan.

Jag tror också att för nischade företag kan det löna sig att ha efterfrågade märken, som Björn Borg eller Salming, även om en större kundkrets hellre köper sina kalsonger till bra pris. Visst finns det en eller annan som betalar trehundra för ett par boxershorts, men om man är fattigpensionär och kan få fem för en hundring utan Salming, så inser man ju att den som säljer till lägre pris säljer väldigt mycket mer. Därmed inte sagt att kallingarna borde kosta tjugo spänn styck, för någonstans är det fel då. Men jag tror inte att företaget som säljer märkena betalar särskilt mycket mer till producenten.

Men om man ser till funktionell formgivning har IKEA egentligen satt ribban för hur man kan få mycket sålt. Det handlar ju inte bara om att kunna ta ut högre pris, även om Converse lyckas få ut oskäligt högt pris för gympadojor. Man måste också sälja volym för att det ska löna sig, vilket Hasselblad fick erfara med Lunar.

Den stora designidén för möbler under det senaste århundradet kom från IKEA och heter platta paket. Platta paket säljer bättre. Inte så att man är villig att betala ett högre pris, utan för att man är villig att köpa mer. Till rätt pris. IKEA fick sina kunder att ta på sig en del av tillverkningen, genom att på ett smart sätt göra varorna lätta att transportera. Det är ett genidrag, ett logistiskt genidrag, och det påverkar inte bara företagets logistik, utan även kundens. Man kan få in ett helt möblemang i en liten skåpbil, när det förr behövdes en jättelik lastbil.

Andra har följt efter och det finns numera många företag över hela världen som säljer möbler som platta paket. Jag har själv köpt sådana möbler på Jysk, ett danskt företag, och jag har också köpt liknande på Kuba, producerade i Brasilien. Det är svårt att tänka sig att någon annan idé för möbler skulle kunna få lika stort genomslag inom den närmaste tiden.

Samtidigt ser jag att en del av de onekligen goda idéerna ibland ligger i träda, och jag förstår inte skälen. En av de allra bästa möbelidéerna från artonhundratalet är stegstolen, som jag inte har sett någon av de större aktörerna puffa för eller tillverka. Den kan integreras i ett köksmöblemang och utföras på flera olika sätt, och det går säkert att förbättra den. En del stegstolar har svagheten att de kan kollapsa om man står på fel ställe, men det går att åtgärda med bra design.

Ser man till funktion och behov, så ersätter den en pall som finns i nästan varje hushåll, vilket gör att man behöver färre möbler och kan få bättre funktion, eftersom stegstolen når högre än de vanliga pallarna. Både nittonhundratalets och tjugohundratalets bostäder har höga skåp, och det gäller köket lika väl som garderoberna. Jag är övertygad om att en stegstol formgiven så att den smälter in i det övriga möblemanget skulle ha en plats i de flesta hushåll.

För mig handlar design, dvs god design, inte om att kunna ta mer betalt, utan om att kunna tjäna kunden bättre. Därigenom kan formgivningen skapa ett mervärde, vilket snarare är vad man bör sträva emot. Jag ser en stor skillnad mellan ett fiktivt mervärde som Converse-skorna eller Ferrari-datorn, och ett reellt mervärde som platta paket eller trappstolen.

Men något som säkert är intressant, utöver att jag kanske är högljudd, är att det ju faktiskt finns folk som betalar en hundring eller två extra för att det står Salming eller Björn Borg på underbrallorna.

#6. Samma sak som när folk säger att ett hus är "arkitektritat". Alla hus är ritade av arkitekter.
Min pappa höll på med nyproduktion av hus, och han hatade det uttrycket.

#11 Jag tror ändå att det är nära önskemålen för undersökningen och förutsättningarna man har satt för vad som är "design". Och visst ritas åtminstone de flesta byggnader av arkitekter, även om det inte gäller fullt ut för småhus, särskilt äldre sådana.

Men dilemmat med "design" som är rätt tydligt inom arkitekturen, ligger en hel del djupare. Det finns faktiskt dålig design, och det finns bedrövligt dålig arkitektur, även om de i båda fallen kan prisas till skyarna. Det kan bli en annan sak när man tvingas leva med eländet.

Och jo, också när det gäller arkitekter (som designar byggnader) har jag åsikter, och min attityd - TS ville ju ha attityd - är ganska tydlig. Jag har en favorit bland arkitekterna, en arkitekt som har ritat väldigt funktionella hus, Alvar Aalto. Och så ser jag ett svart får, eller kanske inte, eftersom jag bara har sett ett exempel på hans arkitektur, och det fick mig nästan att spy; Harald Thafvelin.

Vårby Gårds kyrka ritades av Thafvelin. Jag skulle utan tvekan utdela rivningsstipendium till eländet. Men man kan ju också tycka att den är vacker, bara man inte tvingas jobba där. Thafvelin har gjort nästan allt tokigt som går att göra, och kyrkan är i mångt och mycket lik en grotta, vilket knappast framgår när man tittar på de förskönande skrytbilderna från den. Det ser ljust och fint ut när man tittar på bilden, men fönstren skvallrar lite om att det kanske är en hel del mörkare inomhus än vad du har hemma.

Det som främst brister i Vårby Gårds kyrka är ljusmiljön, och den får man inte göra någonting åt, eftersom ARKITEKTEN har gjort allting som har med ljus att göra. Jag anlitades som konsult för att förbättra belysningen, men allting jag kunde föreslå som förbättring av arbetsplatserna var ogörligt, eftersom det skulle inkräkta på arkitektens verk. Som alldeles självklart är kulturminne.

En sak är ändå positiv i Vårby Gårds kyrka. Den är en av mycket få kyrkor som har vettig akustik i kyrkorummet. Det märkligt vinklade taket och de många brytande ytorna dämpar effektivt efterklangen.

Jag tycker att det är lite synd att inte mycket av attityder kommer fram från dem som kanske tycker annorlunda än jag. Jag gick in i enkäten och fyllde i den för att se hur den var upplagd, och jag blev faktiskt lite besviken, eftersom den centreras kring ett företag som på flera sätt liknar det italienska företaget som tog över Hasselblad. Det handlar om ett skånskt företag som har tagit över efter Nils Strinning, som faktiskt har gjort en eller annan mycket bra sak. De flesta av hans formgivningar är tämligen anonyma, till och med den mest kända av dem, som har fått flera efterföljare och kopior. Vi som är lite äldre vet väl alla hur en stringhylla är gjord, och den ligger ju i paritet med det som IKEA senare skapade.

Stringhyllan är självklart lika genial idag som när den skapades, och konceptet kring den har vuxit lite grann genom att nya element har tillfogats, men som designkoncept idag har den passerat "bäst före" rent affärsmässigt. Det finns så klart talrika kopior eller närbesläktade möbler, och jag tror att det är svårt att sälja på folk just kopior med hänvisning till att de skulle vara "original". För handen på hjärtat; när ett skånskt företag tar över idéer från en avliden värmlänning och försöker utnyttja folkhemmets formgivning som att det ökar värdet på de nyskapade kopiorna, då klingar det falskt; lika falskt som den italienska hasselbladaren.

Så ja, om jag hittar någonting disajnat som jag ser som värdefullt för mig, då är jag faktiskt beredd att betala lite mer för en sådan produkt. Men jag är ytterligt ovillig att handla både Hasselblad Lunar och nygjorda stringprodukter. De passar bättre i Vårby Gårds kyrka. Men en stringhylla i original har jag inget emot.

#11 Nej, alla hus är inte arkitektritade, det finns hus som byggherren ritat (vilket kan vara den som ska bo i huset) samt som är ritade av byggnadskonstruktörer. Arkitekt blir man på universitetet och där ingår en stor del konstnärlig utbildning, om jag skriver recept på en gul lapp och plitar ner några medikament, så gör inte det mig till läkare, lika lite är en byggnadskonstruktör arkitekt.