# Flytta hemifrån
Author: LinneaG

Hallo!

När flyttar/flyttade ni hemifrån? Vad flyttade ni till?  
  
Jag är 17 och tänker flytta när ja slutat skolan och fått ett jobb.  
Visst är det skönt att bo hemma, gratis och alltid mat i kylskåpet.  
Men man vill ju också börja leva sitt eget liv..\*  
Jag ska försöka köpa en bostadsrätt, ej hyrerätt! Jag har fått som erbjudande att köpa vårat, eller mormors, landställe när jag ska flytta. Men det är knappt land längre, i år sålde de 90 tomter så det är snart ett vanligt bostadsomräde.

Vilka tips/råd skulle ni ge era barn när de flyttar hemifrån?

/Linnea

## Comment 1
Author: AndersE

Jag flyttade 1980 (19 år gammal) till en billig hyresrätt i Malmö med anledning av utbildning. Hade i praktiken bott hemifrån redan ett drygt år i samband med lumpen.

Jag tror viktigaste rådet är att inte börja med för dyrt boende. Idag kan jag tycka att boendet är otroligt viktigt och jag prioriterar gärna bort annat för att bo bra, men som 19-åring tyckte jag bara behovet var tak över huvudet.

## Comment 2
Author: Kiara

Jag tycker att mormors lantställe låter som en bra investering och mer landet än en bostads rätt du får i alla fall en trädgård. Har du råd så varför inte.

## Comment 3
Author: Oskar

Jag tror jag var 23 när jag flyttade hemifrån. Problemet i Stockholm är väl för de flesta att man inte har råd att flytta medans man pluggar. Så alternativen för de flesta blir att bo hemma eller i en liten lägenhet lååångt utanför stan.

Mitt råd till den som flyttar hemmifrån är att dra på sig så få fasta kostnader som möjligt. Det är frestande när man nyss flyttat att köpa möbler, stereo och annat på avbetalning. Eller att binda upp sig tre år för dyra kabelkanaler.

Oskar

## Comment 4
Author: Stenis

Jag flyttade 40 mil hemifrån när jag var 16 för att börja på gymnasiet. Då bodde jag ett år på internat typ korridor och sedan flyttade jag och en kompis i hop i en källarlägenhet. Första egna hemmet brukar inte vara det mest exklusiva precis. Vår källare hade en kokplatta på ett kylskåp och så tog vi dit en micro. Diska fick vi göra i tvättstugan. Toalett hade vi utanför lägenheten, med spaljevikdörrar. Duscha gjorde vi tre trappor upp i en hall, man tog av sig kläderna i hallen, gick in i en ombyggd garderob och duschade, det fungerade! Lägenheten var perfekt, billig och central, bodde där i två år. Vi blev en institution, jag min kompis och lägenheten, alla visste var förfesten var ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif "Skrattande")

Nu tio år senare har jag (och min sambo) köpt vår första bostadsrätt i samma område som min gamla lägenhet ligger i, bruakr gå förbi det huset då och då när jag ska till bisshållsplatsen,  det väcker fullt med nostalgi inom mig. 

Mitt enda tips till den unge som skall flytta hemifrån är att se till att skaffa sig ett billigt boende. Det är så mycket andra saker man vill göra att det är bara trist att lägga ned för mycket pengar på ett boende, det kan man göra sedan när man sett och upplevt mer!

## Comment 5
Author: johan

Jag flyttade när jag var 20 från Norrtälje till Haninge där jag och min bror delade på en trea. efter ungefär ett år köpte jag en liten bostadsrätt på södermalm.

Håller med föregående talare om att inte ha så mycket fasta utgifter. Det är roligare att ha pengar över till att kunna göra kul saker. Nudlar och vatten vill man ju inte leva på...

Även om det är skönt med allt lyx som föräldrar skämmer bort en med, så tycker det var helt fantastiskt att flytta hemifrån och bo i egen lägenhet.

## Comment 6
Author: Oskar

#5 Ah, Norrtälje. Där var jag igår. Var och tittade på båt i båtaffären och köpte ost i ostboden vid torget. :)

Oskar

## Comment 7
Author: Tom

Du ställer en jättebra fråga Linnea. Fler borde nog ställa den innan de flyttar hemifrån.

Jag flyttade nog hemifrån när jag var ungefär 19 år. Min bror hade en liten tvårumslägenhet i en flygel i min morfars hus. Den fick jag låna när brorsan låg i lumpen. Det var helt pefekt. Ingen hyra och nära till mina vänner och till barndomshemmet där jag lämnade min tvätt.

  Tom

## Comment 8
Author: kickboard

Flyttade hemifrån som 18-åring när jag började studera på universtetet. Delade en etta med en kompis första året, trångt och inte särskilt trevligt. Sedan blev det en liten studentlägenhet med gemensamt kök, billigt och helt ok just då.

## Comment 9
Author: Pia

Flyttade hemifrån när jag var 21, och då till en bostadsrätt i Farsta (förort till Sthlm) som jag ärvt efter en gammelfaster. Min pappa hade dött precis innan och det var mycket som hände just då... I Farsta bodde jag ett år, hade inga kompisar på den sidan sta'n, och sedan blev det flytt till andra sidan sta'n där jag köpte en mycket billigare (och större!) BR. Där bodde jag i 10 år tills det bidde hus ungefär en km från BR:)

Det var en väldigt bra månadsavgift på den första lilla BR, och iom att jag ärvt den så blev det ingen insats/lån att betala. Så att hålla nere utgifterna var hyfsat enkelt, även för en fattig student... Så här i efterhand får man ju inse att det var en helt makalös tur man hade som halkade in på bostadsmarknaden så smidigt:)

Kan bara hålla med ovanstående om att det bara är dumt att investera i en massa nya möbler och dyra inredningsprylar till att börja med, dels för att det kostar pengar man förmodligen inte har till en början, dels för att det är otroligt tråkigt att ha ett "färdigstajlat" hem. Det är mkt mkt roligare att bygga upp det långsamt och göra roliga personliga fynd på loppisar, i antikaffärer och på auktioner, att ta hand om mormors fina gamla servis, hemvävda dukar och annat arvegods... Nästan så man blir lite nostalgisk:)

## Comment 10
Author: Citron

Jag flyttade hemifrån när jag var runt 16. En kompis fick jag bo hos. När jag senare blev 17 fick han för sig att han inte vill ha någonting med mig att göra längre. Jag hade absolut ingen lust att flytta hem igen på grund av en massa bråk med både familjen och socialen. Bodde därför ungefär ett halvår mestadels i trapphus. :) Blev upphittad av social-jouren som sedan hjälpte mig få egen lägenhet, desutom fick jag hjälp med att bli sams med familjen igen. Det var svårare än jag trodde att bo själv. Aldrig hade jag kännt mig så ensam och bombaderad med räkningar förut. Stod iaf ut att bo ensam ett helt år. Sedan blev det att flytta till nästa kompis. Men även där blev det en massa problem, så jag flyttade än en gång hem igen, och här bor jag nu fortfarande. :-) Jag har kommit fram till att om man ska ha egen lägenhet, måste man kunna ansvara för den på ett bra sätt också. Man lär sig inte mycket av de sysslor man gjorde när man bode hemma. Diska, soppa golven, steka falukorv. Det var vad man gjorde då. När man senare bor själv måste man för det första möblera på ett sätt man trivs i. Köpa bestick, glas och porslin. Verktyg är också ett måste att äga om man bor ensam. Att sätta upp en tvätt-tid och få instruktioner om hur man använder tvättmaskinen är också någont jag saknade kunnskap om när jag flyttade, det blev en väldans tvätt-hög innan jag fick chansen att lära mig. Att kunna handla hem rätt mat och kunna variera mat är också någonting jag hade proble med. Oftast blev det så att man gick och handlade chips istället för ris och coca cola istället för fisk. Att ta hand om pengar och prioritera dom på rätt sätt är också något många har problem med. En kompis mamma hjälpte mig med en lista på var jag skulle handla mat och villa ingridienser jag skulle använda i olika maträtter. Hon kom fram till en lista som det sammanlagda priset låg på 1000:-. Men det var då billig lyx-mat för en månad. Det mesta skulle handlas på Willys. :) Det är mycket man igentligen borde lära sinna söner och döttrar innan de flyttar hemifrån. Helst ska det också läras ut i tidig ålder. Att vara social och självständig är nog det viktigaste att få sinna barn att bli, för det är nästan ett måste att ha dessa egenskaper för att få en bra start i det livet då man bor ensam. Även inom den första riktningen mot ett arbete är detta bra. Två flugor i en smäll lixom. :)

Vänliga hälsningar  
\- Jim Johansson

## Comment 11
Author: Tom

#10 Tack Jim för att jag fick läsa din berättelse! Det var en lite annorlunda vinkling jämfört med våra "myspys" berättelser  =)

Tack!

  Tom

## Comment 12
Author: AndersE

Härligt och tänkvärt Jim!

## Comment 13
Author: Niklas

Jag håller med!

Vänliga hälsningar

Niklas

## Comment 14
Author: Kiara

#10 du får mig att rysa inne från, du tycks vara som katten landar alltid på fötterna. Hu, för att sova i trapphus men vilken erfarenhet att ha med sig i livet![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif)

## Comment 15
Author: Citron

Tack!

Att sova i trapphus är inte så farligt som det låter. Det jobbigaste var att bli väckt av småungar eller stora bandidos killar. Ont i ryggen var dock också rätt vanligt. Jag låg aldrig ned o sov heller. Jag satt upp med huvudet bakåt mot väggen eller ned mot knäna. Detta för att jag skulle vara bered ifall det skulle bli bråk, villket det också tyvär ofta blev. Jag skule inte tveka att en än gång bo i trapphus om allting skulle svika mig igen. Jag hade då minna mysiga stunder också. Ibland hittade man ju en port till ett lite lyxigare trapphus som var upplåst. ;)

Vänliga hälsningar  
\- Jim Johansson
