Hemmet - Artiklar RSS

Plastmattans ren�ssans

Thu, 23 Jul 2009 11:07:31 GMT

Plastmattan. En ful matta som fanns i f�r�ldrahemmet. Som aldrig ska finnas i mitt eget hem. Men hur �r det egentligen? �r den kanske v�rd en �teruppr�ttelse? Bed�m sj�lv.

N�r jag var liten fanns plastmattan i n�stan alla k�k. En stor under k�ksbordet och en l�ngre smalare l�ngs med arbetsb�nken. Plastmattorna var fula, de var n�gon slags blandning av tyg och plast och skulle se ut som n�gon slags trasmatta. Redan som barn tyckte jag att de var fula och jag beslutade mig � det best�mdaste att en plastmatta skulle aldrig finnas i mitt hem!

S� k�pte vi oss ett gammalt hus fr�n b�rjan av 1900-talet�och satte ig�ng att renovera k�ket i en lite gammeldags stil f�r att passa huset. Och till ett nytt k�k m�ste man �ven ha nya mattor.�Eftersom vi f�rs�ker att f� k�ket att passa till huset�ville vi naturligtvis ha mattor som passar till k�ket. Vi kom fram till riktiga trasmattor. Det skulle bli j�ttefint.

Jag kastar mig som vanligt �ver n�tet. I mitt s�kande efter de perfekta trasmattorna s� �terfann jag plastmattan. Som numera helt bytt skepnad. Och blivit snygg.

Det h�r �r ett exempel p� den "gamla" plastmattan med trasmattekomplex. Fr�n horredsmattan.

Fr�n denna ganska trista matta har ist�llet den nya plastmattan dykt upp. Den �r i princip helt i plast och ist�llet f�r att vara en trist trasmattewannabee har de n�stan blivit sm� konstverk. Man kan roa sig med blommiga i alla m�jliga f�rger.

Den orange heter Anomone och kommer fr�n horredsmattan,
den turkosa Lilo fr�n Pappelina (bild fr�n Royaldesign)
och den svarta heter Salome och s�ljs p� Mattsmattor.

Helt olika stilar, men alla �r fina!

Den som tycker att blommor �r lite f�r livligt kan ist�llet v�lja prickar. Fortfarande roligt, men ett kanske lite lugnare m�nster.

Den gr�na mattan heter Circle och kommer fr�n Horredsmattan.
Den r�da heter Vera och kommer fr�n Pappelina.
Den gula �r mattan Prick fr�n ByYlva.

Man beh�ver emellertid inte n�ja sig med konventionella m�nster som blommor och prickar.

Fr�n Horredsmattan kan skaffa sig mattan �lg. Kanske n�got f�r den inbitna j�garen?

Hos Pappelina hittar man lite roliga retrom�nster. Som t.ex. Alve.

Och s� en av mina absoluta favoriter just nu. Spikensiken fr�n ByYlva. Visst �r den fin?

S� i mitt nya k�k kommer det faktiskt att finnas plastmattor. De ska f� ligga p� golvet som tavlor man f�r trampa p�. Och som g�r att tv�tta.

Och om du ocks� funderar p� en ny matta, l�t inte bli att titta p� plastmattan. Det finns hur m�nga m�nster som helst och de finns i massor av f�rger. Vem vet, kanske du ocks� slutar med en s�dan i k�ket. Om du inte redan har en.

Att g�ra en 1700-talsrullgardin

Fri, 11 Apr 2008 23:25:53 GMT

Vill man ha en rullgardin i vilket tyg som helst eller i vilken bredd som helst kan man g�ra sig en 1700-talsrullgardin. T�nkte ber�tta hur jag burit mig �t f�r att tillverka ett antal av de h�r.

OK- vi flyttar till nya huset och har inte gardiner som passar. Vilket är ganska fantastiskt tycker jag eftersom vi hade så mycket saker när vi flyttade att jag nästan skämdes. Eller nästan, när jag såg hur det bars och bars och bars och bars från flyttbilen så skämdes jag definitivt.

Men trots allt så hade vi alltså inte gardiner som passade här. Och jag måste erkänna att jag gillar fönsterkarmarna. De är ojämna och inte så snyggt ditsatta och de flesta fall ganska dåligt målade. Men jag gillar dem i alla fall. Vilket innebär att de fick gärna synas. Samtidigt så har vi fönster åt alla väderstreck vilket innebär att åt vissa håll vill man kunna skydda mot solen. Plus att det helt enkelt är trevligt med insynsskydd emellanåt. Hur löser man detta? Funderade på vanliga rullgardiner först, men kände mig begränsad när det gällde färg och tygval. OK - hade man lust och möjlighet att betala stora summor så går det väl alltid att få precis det man vill. Men nu har vi inte det. Så jag letade runt lite. Någonstans hittade jag 1700-talsgardiner och gillade modellen. Såg att de kunde ge mig det jag ville ha.

Så jag började leta beskrivningar. Hittade inget riktigt bra, men det visade sig att i den handbok jag köpt från Gysinge byggnadsvård fanns det faktiskt en beskrivning. Vilken lycka!

Det visade sig emellertid att beskrivningen var byggnadsvårdsmässig. Det vill säga trogen gamla traditioner. Jag är nog inte så hängiven när det gäller att göra exakt rätt enligt gammalt vis. Jag är mer för det praktiska. Alltså ändrade jag lite på beskrivningen. Jag ville ha en möjlighet att ta ner gardinen, alltså inte spika fast den i väggen. Det innebar lite förändringar. Så här gjorde alltså jag.

MATERIAL

Tyg, ca 20 cm längre än fönstret

En fyrkantstav, jag har använt 15 x 22 mm, denna skall vara upptill

En rundstav, här 22 mm, den skall vara nedtill

Två ringar av glas eller metall eller något annat material som det är lätt att dra ett snöre igenom. Mina är ca 4 cm i diameter.

Två band ca 16 cm långa. Jag gjorde dem genom att ta stadkanten av en tygbit som blev över. Denna klippte jag stadkanten plus två gånger bredden av stadkanten. Sedan vek jag detta tredubbelt med stadkanten överst och sick-sackade. Ca 1-1,5 cm bred

Snöre, 8 meter till ett fönster som är 160 cm högt.

Öglor och ringar att hänga gardinen i

Häftpistol

SÅ HÄR GÖR DU

Börja med såga till pinnarna. I mitt fall har jag valt att ha gardinen inne i fönstret, dvs inne i karmen. Beskrivningen utgår alltså ifrån ett sådant exempel.

Fixa sedan till tyget. Mina blommiga gardiner består av dubbelt tyg. Det är INTE att rekommendera. Tanken var god. De skulle vara blommiga inåt, men eftersom mönstret syntes igenom så tänkte jag mig vitt tyg på utsidan. Problemet med det är att det inte är så lätt att rulla dem när det är så dags. Men står man ut med att det är lite "bulligt" är det OK med två olika tyger också. Det bästa är att använda ett ganska stadigt tyg som är likadant på båda sidor.

Vad du än väljer så gäller det att få kanterna snygga. Både fram och baksidan kommer att synas så man vill inte se någon sick-sackad kant. Kanterna skall alltså vikas dubbelt, strykas slätt och därefter kan du sy dem med en raksöm. Alternativet till att sy är att limma dem med textillim, detta har jag dock inte testat själv.

Se till att tyget är rakt i över- och underkant. Är det ett tyg som lätt trasar sig bör du sick-sacka dessa kanter också. Om det är någorlunda stabilt behövs inte detta.

RINGAR OCH SNÖRFÄSTE

Ringarna och bandet skall sättas ihop till något som har en dubbel funktion. Dels skall man kunna dra igenom snöret på framsidan, men dessutom skall man kunna binda fast snöret på baksidan.

Dra bandet genom ringen och vik det dubbelt. Är ringen olika på fram- och baksidan så se till att du viker bandet så att det vikta enbart syns på baksidan. Vik bara så mycket som behövs för att kunna fästa ringen. Sick-sacka ihop bandet. Vik sedan bandet i andra änden så att där finns en ögla att fästa snöret i. Sick-sacka fast även den delen. Dock inte mer än att där finns plats att dra ett snöre igenom så klart!

Låt bli att göra bandet dubbelt på mitten för där skall du häfta fast det i fyrkantsstaven. I mitt fall ser jag alltså till att ca 15 mm på mitten är enkelt.

MONTERING

Så nu är vi klara med alla förberedelserna. Nu gör vi en gardin!

Vik tyget över fyrkantstaven. Den smalare delen av fyrkantsstaven skall vara uppåt. Framsidan av tyget skall vara uppåt när du gör det här. Häfta fast tyget i staven.

Sedan fäster vi ringarna.

Lägg ringarna över fyrkantstaven som du ser på bilden. Inte för nära kanten, då rullar gardinen inte så bra. I mitt fall har jag satt dem 12 cm från kanten. Lägg dem över staven så att den enkla delen ligger an mot den smala delen av staven. Häfta fast bandet, det syns inte när gardinen är uppsatt.

Nu gäller det nedre delen av gardinen.

Bilden visar det kanske inte så bra, men så här gör du i alla fall. För att få en snygg kant, som dessutom är lite starkare viker jag tyget här. Här är det baksidan som skall vara uppåt (gardinen rullas inåt när den är klar) så vik tyget mot framsidan. Häfta sedan fast tyget i rundstaven. Se till att häfta fast den rakt på staven, annars kommer den inte att rulla upp sig snyggt. Skall man göra det riktigt snyggt här kan man istället för att häfta fast gardinen nubba fast den. Har du gjort gardinen tillräckligt lång kommer dock inte kanten någonsin att synas så för min del nöjer jag mig med att häfta fast den. Går fortast och är enklast. Och så är det så himla roligt att hålla på med häftpistolen!

Nu är gardinen nästan klar! Nu skall snöret dit.

Rulla ihop gardinen- det underlättar jobbet.

Knyt fast ena änden av snöret i öglan på vänster baksida. Dra snöret under gardinen och dra det sedan igenom den vänstra ringen.

Dra sedan snöret under gardinen igen och knyt fast den andra änden i öglan på höger baksida. Vik sedan snöret så att det blir som en jätteögla och dra öglan igenom den högra ringen. Det är på det här viset du kommer att dra gardinen upp och ner sedan.

Jag hängde upp dem inne i fodret på mina fönster. För att göra det fäste jag små öglor i överkanten av fyrkantstaven. Använd en pigg rakt igenom tyget och ner i staven och skruva sedan fast öglorna.

Fäst sedan krokar i fönsterfodret och häng upp gardinen. På det här sättet är det lätt att ta ner gardinen vid behov.

Mina gardiner blir så här. Det skall in en krok i fönstret att fästa bandet i. För närvarande sitter snöret fastbundet i fönsterhandtaget.

(Kanske dags att köpa lite snyggare blommor)

Relaterade länkar

Min hemsida

Av: Asta

Datum för publicering

2008-04-11

Om badrumsfl�ktar

Sun, 29 Jul 2007 23:27:42 GMT

Det finns en del att t�nka p� n�r du v�ljer badrumsfl�kt. Utbudet �r stort. Likas� skillnaderna. L�s mer nyttiga tips innan du best�mmer vad du vill ha.

Det skiljer mycket mellan olika märken och modeller. Behöver du kallrasspjäll? Fuktstyrning? Tidsautomatik? Lugn, jag ska förklara vad det är och hur du ska välja.

Kallrasspjäll

Kallrasspjäll är en funktion som hindrar kall luft från att komma in utifrån när fläkten är avstängd. Om du ska installera fläkten där det är självdrag ska du inte ha en fläkt med kallrasspjäll. I annat fall är det bra att ha det.

Fuktstyrning

För att slippa slå av och på fläkten manuellt är det bekvämt att ha fuktstyrning. Den känner när fukten i badrummet når en viss nivå och startar fläkten då. När fuktnivån har sjunkit under den inställda nivån slår fläkten ifrån.

Tidsautomatik

Med tidsautomatiken går fläkten en stund efter att fuktnivån är återställd. Det ger en extra genomvädring.

Varvtalsregulator

Med varvtalsregulator kan du ställa in hur fort fläkten ska snurra. Det påverkar både ljudnivån och luftgenomströmningen.

Ljudnivå

En sak du kanske inte tänker så mycket på när du väljer fläkt är ljudnivån. Jag tycker att det är något av det absolut viktigaste. Skillnaden är stor. En del fläktar brummar så att det hörs i hela huset medan andra avger ett svagt susande. Jag gissar att du inte vill ha den högljudda varianten.

Se till att du väljer en som är kullagrad. Förutom att det sänker ljudnivån höjer det livslängden på fläkten.

Luftgenomströmning

Ju högre luftgenomströmning en fläkt har, desto snabbare tar den bort fukt eller lukt. Många badrumsfläktar har en luftgenomströmning på mellan 90 och 100 kubikmeter i timmen. Det är normalt alldeles tillräckligt.

Annat värt att tänka på

Det är inte bara fuktig luft som strömmar igenom fläkten. Det gör även damm. Med tiden fastnar mycket damm i fläkten, vilket både påverkar ljudnivån och luftgenomströmningen. Därför är det bra att kunna rengöra fläkten. Många fläktar behöver du skruva loss för att komma åt smutsen och dammet. Andra har spärrar som kan lossas så att själva motorn kan lyftas bort vid rengöring. Det är en mycket praktisk funktion.

Rekommendation

Jag har provat flera olika fläktar. Först köpte jag en billig modell med kallrasspjäll som enda extrafunktion. Den var mycket ljudlig redan från början, men började efter ett par år väsnas ännu mer, innan den slutligen gav upp (tre år gammal).

Eftersom jag hade förstått hur viktig ljudnivån var läste jag olika tester och fann att Pax fläktar verkade vara de tystaste. De finns med alla funktioner ovan och är kullagrade. De dyraste varianterna kostar omkring 1500 kronor.

Efter några månaders användande kan jag konstatera att ljudnivån är mycket acceptabel. Man hör knappt när den går igång. Fuktstyrningen ser till att fläkten inte går längre än nödvändigt.

Relaterade länkar

Av: niklas

Datum för publicering

2007-07-29

Bygg en sl�nggunga!

Sun, 29 Apr 2007 20:56:30 GMT

Min fyra�riga dotter �lskar att gunga och hon brukar gunga s� h�gt det g�r. Jag ville att hon skulle f� en riktig gunga som hon kunde flyga upp till himlen med.

Som vanligt börjar jag med att rita en enkel skiss. Det är enklare att ha en skiss att utgå från när man bygger. Man ser också väldigt enkelt hur mycket virke man ska köpa och hur alla delar ska se ut.

Eftersom gungan ska kunna slänga åt alla håll kan jag inte sätta upp den i en gren eftersom risken är för stor att man gungar in i trädet. Istället spände jag upp en stålwire mellan två stora träd. Wiren satte jag på åtta meters höjd och avståndet mellan träden var ungefär 15 meter. Tänk på att välja två bastanta träd eftersom hävstångseffekten blir ganska stor. Jag var tvungen att staga upp det mindre trädet med ytterligare en stålwire mot ett tredje träd för att det inte skulle svaja för mycket.

Jag valde ut en plats i solen där jag sågade till alla delar

Av: Tom

Datum för publicering

2007-04-29

Alla delar är sågade

För att själva ramen ska hålla för tunga personer samtidigt som den ska vara smidig hakar jag ur en bit ur båda delarna.

Bitarna sammanfogar jag med en vagnsbult och trälim.
Tänk på att den runda bultskallen ska vara på utsidan av gungan så att man inte gör sig illa på skruven. Förborra i båda styckena innan du sätter dit bulten.

Skruva dit plankorna för sitsen och ryggstödet.

För att kunna justera lutning på gungan använder jag kätting som jag sätter fast med vagnsbultar. Regeln där uppe är till för att hålla ut kedjorna så att man ska få mer plats.

Min dotter provade gungan idag innan hon skulle gå och lägga sig. Jag slungade iväg henne det värsta jag kunde och hon tjöt av skratt hela tiden. Hon kan nå de mindre granarnas toppar när jag slungar iväg henne.

Hon ville aldrig gå in och lägga sig. I morgon ska vi gunga mer :-)

SEB lurar kunder!

Tue, 06 Feb 2007 21:16:48 GMT

Skandinaviska Enbskilda Banken har ett mycket smart s�tt att lura kunder att ta l�n hos dem genom att lova en l�gre r�nta. L�s vidare om du vill veta hur de g�r.

Skandinaviska Enskilda Banken har kommit på ett riktigt smart sätt att lura kunder på.
Det finns olika bindningstider för lån och de olika tiderna har olika räntor. Alla banker har det här systemet. Men SEB har ytterligare en typ av ränta. En helt rörlig som de kan bestämma räntan på som det passar dem.
SEB kontaktar potentiella låntagare med löfte om att de erbjuder kunderna en lägre ränta än alla andra låneinstitut. De syftar på deras rörliga ränta, som inte är lägre i sig själv men SEB lämnar en rabatt på räntan som gör att kunden får en lägre ränta. Skillnaden mot kundernas befintliga lån brukar ligga på runt -0,1 till 0,3 %. Det här kan göra ganska stor skillnad för en låntagare med stora lån.
Nu kommer lurendrejeriet. SEB höjer sin rörliga ränta med jämna mellanrum så att alla låntagare kommer upp i en nivå som ligger något högre än vad de haft tidigare på sitt lån som låg hos en annan långivare. På så sätt har SEB helt lagligt fått en till kund som betalar en högre ränta och SEB kan inte belastas för att de höjer en egen ränta.
Om du som kund försöker klaga över att deras rörliga ränta har blivit högre än vad de lovat från början säger de bara att du har möjlighet att byta till tremånaders bindningstid vilket ger dig en lägre ränta än den rörliga men en högre än vad du skulle ha haft om du behållit ditt gamla lån.
Smart som tusan av SEB!

Relaterade länkar

SEB Bolån

Av: Tom

Datum för publicering

2007-02-06

Tappa inte bort dina barn!

Wed, 16 Aug 2006 10:19:22 GMT

Min tre�riga dotter sprang ifr�n mig i en aff�r f�r ett tag sedan. Jag uppt�ckte det inte f�rr�n efter n�gon minut men d� hade hon redan hunnit ut ur aff�ren och bort en bit i k�pcentret. Nu har jag kommit p� ett s�tt att f�renkla hittandet om det skulle h�nda igen. L�s hur!

Det är hur enkelt som helst. Jag lät tillverka en knapp med nål som jag kan sätta på min dotters kläder när vi är ute och handlar. Det står vart man ska ringa om hon kommer bort och lite information om vad hon och vi heter.

Knappen beställde jag på ett webbaserat företag som heter KnappNU. På deras sidor kan man enkelt skapa sin egen knapp så som man vill att den ska se ut.

Enkelt gränssnitt!

Relaterade länkar

KnappNU

Av: Tom

Datum för publicering

2006-08-16

När man är färdig med sitt skapande är det bara att lägga sin knapp i varukorgen och betala. Betalningen kan göras på flera olika sätt och hela proceduren är mycket enkel.

Kostnaden för en knapp är 10 kronor och frakten är 20 kronor oavsett hur många knappar du beställer. Jag beställde några stycken så att det alltid finns i bilarna när de behövs.

DECKMASTER - �rets s�msta uppfinning?

Thu, 08 Jun 2006 12:26:52 GMT

Grabber har utvecklat en montagel�sning f�r altaner som g�r att du slipper synliga skruvar i golvet. L�sningen �r dyr och du klarar dig lika bra utan.

Grabber har hittat ett nytt sätt att tjäna pengar på. Inget fel i det men deras lösning är fullständigt onödig. Deckmaster är en profilerad stålskena med hål i som man ska montera under altangolvet för att slippa synliga skruvar. Skenan ska skruvas både i golvbjälkarna och i golvet. många extra skruvar med andra ord.

Deckmaster kostar 120 kr per kvadratmeter vilket skulle bli ungefär 2 350 kr för en normal altan på 20 kvadrat.

Om man vill slippa synliga skruvar men ändå inte betala för en dyr grabberlösning kan man mycket enkelt fästa en planka ovanpå golvbjälkarna och skruva underifrån i den istället.

Kostnad för extra trallvirke är cirka 350 kr för 20 kvadratmeter. Den här lösningen går dessutom mycket snabbare att fästa i golvbjälkarna eftersom plankan (28 x 95) kan fästas direkt från ovansidan.

Valet är ditt!

Relaterade länkar

Av: Tom

Datum för publicering

2006-06-08

Snickra en hallm�bel f�r skor och kl�der

Mon, 03 Apr 2006 00:26:36 GMT

V�r hall �r ganska liten och best�r till st�rsta delen av d�rr�ppningar och en trappa. Det g�r att det �r v�ldigt sv�rt att hitta m�bler som passar till den. L�sningen blev att snickra ihop en egen m�bel som skulle ta hand om v�ra skor, jackor och andra ytterkl�der.

Först mätte jag upp hur stor möbeln kunde vara, sedan började jag skissa fram lite förslag på hur den skulle se ut. Att skisserna är fula spelar ingen roll. De fyller i alla fall sin funktion när jag ska snickra ihop möbeln.

När jag är nöjd med min skiss sätter jag ut måtten direkt på skissen och räknar ut hur mycket virke jag ska köpa. Jag valde att göra min möbel i 16mm MDF-skiva eftersom det materialet är tacksamt att arbeta i. Det gick åt en skiva plus en extra bit till den översta hyllan som jag ville göra i lite tjockare. Jag hade några småbitar hemma som jag använde till mellanväggar.

Alla bitar sågades till rätt storlek och sandpapprades lite för att ytan skulle bli slätare. På alla synliga kanter fräste jag en profil så att möbeln skulle passa in bättre i vårt gamla hus. Min överhandsfräs gjorde jobbet utan problem.

För att kunna förvara vantar och andra småsaker valde jag att köpa färdiga korgar på IKEA.

Alla delar målades och monterades sedan på plats. Det färdiga resultatet ser ut så här:

Total tid: 3 timmar för att såga till alla bitar och fräsa profiler. Plus någon timme för målning och någon timme för montering.

Kostnader:

141 kr för färg och penslar på Byggmax.

357 kr för en MDF-skiva på K-rauta.

267 kr för de tre korgarna på IKEA.

Totalt 765 kr plus några småbitar som jag råkade ha liggande hemma.

Relaterade länkar

Av: Tom

Datum för publicering

2006-04-02

Nyckelsk�pets underg�ng!

Tue, 11 Oct 2005 21:42:32 GMT

N�r jag kommer hem sl�nger jag alla mina nycklar p� b�nken innanf�r d�rren. Det ser fult ut och nycklarna �r sv�ra att hitta. Om du �r som jag kanske du ska l�sa om mitt enkla tips om hur du blir av med nyckelproblemet p� ett snyggt s�tt.

Gå till Clas Ohlson och köp ett tiopack neodym-magneter. När du ändå är där kan du passa på och köpa tio skruvar med försänkt skalle som passar till magneterna.

Sedan är det bara att skruva upp magneterna på lämpliga ställen. Jag har monterat några under hyllan som sitter i hallen.

Jag använder dem även till thésilarna i köket. De sitter ovanför diskbänken. Då finns de alltid nära tillhands samtidigt som de kan torka i luften.

I köket kan man till exempel hänga decilitermått, vispar eller andra saker som är gjorda av metall. Använd din fantasi!

Relaterade länkar

Clas Ohlson

Av: Tom

Datum för publicering

2005-10-11

Tack Magnus för idén!

Larmuppringare f�r GSM

Fri, 09 Sep 2005 22:18:25 GMT

Med billiga delar byggde jag enkelt en larmuppringare som inte �r beroende av ett fast telefonn�t. Perfekt om du vill bli uppringd n�r det blir inbrott i bilen, sommarstugan eller n�gon annanstans d�r det inte finns telefon.

Principen f�r larmuppringaren �r att man l�ter en vanlig mobiltelefon ringa upp ett f�rutbest�mt telefonnummer n�r larmet g�r. Jag valde en NOKIA 3310 av tre sk�l. F�rst och fr�mst f�r att den �r enkelt uppbyggd med all elektronik p� ett kretskort. Sedan f�r att den har en telefonsvararfunktion som automatiskt rings upp n�r man trycker ner och h�ller in ettan p� knappsatsen. Och sist men inte minst f�r att den �r billig. Man kan f� tag p� en begagnad i bra skick f�r n�gra hundralappar. Om du anv�nder ett kontantkort slipper du abonnemangsavgifter. T�nk p� att ett kontantkort slutar att fungera efter ett �r om man inte tankar p� det med mer pengar.

G�r s� h�r

Ta av skalet p� mobilen och skruva bort de sex torxskruvarna som h�ller elektroniken.

Skruva ut de sex skruvarna.

Relaterade l�nkar

Av: Tom

Datum f�r publicering

2005-09-09

Tack till modmaker
som sponsrade med mobiltelefonen.

Tack till Alex som hj�lpte mig med l�dning.

B�nd f�rsiktigt ut plasten vid sidan av displayen f�r att ta bort displaykortet och kretskortet under.

L�d p� tv� tunna sladdar direkt p� kretskortet d�r "ettans" kontakt �r. Var noga med att l�da fast sladdarna p� r�tt st�lle

L�d fast tv� tunna sladdar

Ta en kniv och g�r en liten urgr�pning p� skalet d�r sladdarna ska komma ut s� att de inte trycks s�nder n�r du s�tter p� skalet.

Skruva ihop telefonen igen och prova att den fungerar som den ska. Om du s�tter ihop de tv� sladdarna ska det komma upp en etta p� displayen.

Programmera det nummer du vill att larmuppringaren ska ringa p� platsen f�r r�stbrevl�dan. (Det �r meny 9-2 p� NOKIA 3310 och 3330)

Prova att det fungerar genom att s�tta ihop sladdarna och h�ll dem kvar tills telefonen har ringt upp ditt nummer.

Koppla till larmet

Nu �r det dags att koppla ihop telefonuppringaren med ditt larm. Leta reda p� en utg�ng p� larmet som sluter vid larm. Den brukar heta "NO". Det st�r f�r "normally open". Det betyder att den normalt �r �ppen men att den sluter vid larm. S�tt dit de tv� tr�darna fr�n telefonen. Prova att det fungerar.

P� min egen mobiltelefon har jag programmerat in Larmuppringarens telefonnummer och d�pt det till "LARM!". D� ser jag direkt p� min display n�r larmet g�r.

NU �R DET KLART!

Bygg ett hus!

Tue, 06 Sep 2005 22:44:51 GMT

Vill du ha en lekstuga, en friggebod, eller kanske ett g�sthus? Vi ska ber�tta vad du beh�ver t�nka p� n�r du bygger och ungef�r hur det kan g� till.

Vi beskriver bygget av en lekstuga, men arbetet �r i stort sett det samma oavsett vad f�r hus du bygger s� l�nge som det �r ett tr�hus. En lekstuga best�r av fyra viktiga delar: Grund, stomme, tak och panel.

B�rja med att rita huset. Det �r det allra b�sta s�ttet att undvika tankevurpor. Dessutom �r det enkelt att r�kna ut hur mycket material du beh�ver.

Grund
Grunden kan du g�ra p� lite olika s�tt. Eftersom en lekstuga inte v�ger s� mycket st�lls det inte s� stora krav p� grunden mer �n att den �r v�gr�t. Du kan antingen g�ra den av betongblock som du l�gger direkt p� marken eller gjuta den. Vi valde betongblock p� mark.

M�rk ut var du ska ha betongblocken s� att de hamnar p� exakt r�tt plats. En liten lekstuga klarar sig med ett betongblock i varje h�rn. Bygger du n�got st�rre kan du beh�va l�gga ett eller flera block utmed varje sida ocks�. Se till att h�rnen blir vinkelr�ta mot varandra.�F�r s�kerhets skull b�r du m�ta att diagonalerna (motst�ende h�rn) �r lika l�nga.

Om marken �r oj�mn b�rjar du med att l�gga ut det betongblock som ska ligga i det l�gsta h�rnet. B�rjar du med n�got av de andra kommer du att bli tvungen att bygga upp�t i st�llet f�r att ta bort jord. Det kan bli mindre stadigt. Gr�v en grop d�r det ska vara. Fyll gropen med grus. Platta till�gruset ordentligt s� att det �r s� packat som m�jligt.

Att vi l�gger�grus f�rst har flera bra orsaker. Dels sjunker inte�grus undan p� samma s�tt som jorden kan g�ra och dels �r det l�ttare att justera h�jden med grus. L�gg p� mer om det �r f�r l�gt och sopa f�rsiktigt bort lite om det �r f�r h�gt.

N�r du har lagt ut det f�rsta betongblocket och �r n�jd med h�jden tar du n�sta. Ta det som ligger n�st l�gst. G�r likadant som med det f�rsta. Eftersom det �r viktigt att det blir absolut v�gr�tt kan du l�gga en�rak br�da p� h�gkant mellan betongklumparna och m�ta med ett vattenpass s� att det blir bra.

Forts�tt med �vriga betongblock p� samma s�tt. Kontrollm�t sedan mellan alla betongblock att det �r helt v�gr�tt.

Betong kan leda fukt. Om du inte g�r n�got �t det�kan betongen suga upp fukt ur marken s� att husstommen, som �r gjord av tr�, b�rjar ruttna. Det f�rhindrar vi enkelt genom att klippa till en bit tj�rpapp och l�gga p� varje betongblock.

Nu �r grunden klar.

Golvstomme
Vi bygger golvetstommen till lekstugan av tr�reglar. 45 x�95 millimeter r�cker utm�rkt.

B�rja med att S�ga till de bitar som ska ligga utmed sidorna. De utg�r en ram. P� v�r fyrkantiga lekstuga beh�vs det fyra stycken. L�gg ut dem i en kvadrat och kontrollm�t att grunden fortfarande �r helt v�gr�t �t alla h�ll. Spika sedan ihop ramen. Anv�nd 125 mm spik.

�

Nu �r det dags att g�ra reglar d�r golvet ska vara. Om huset �r avl�ngt ska du l�gga reglar �t det h�ll som �r kortast. De ska g� fr�n ena insidan av ramen till andra.

Det g�ller att ha tillr�ckligt m�nga reglar f�r att det ska bli h�llbart men inte fler �n n�dv�ndigt. Det finns en princip som kallas "cc60". Det betyder att det ska vara 60 centimeter fr�n centrum (mitten) av en regel till centrum av n�sta. Bygger du ett hus som �r 240 centimeter l�ngt beh�ver du minst tre reglar f�rutom ramen.

M�t, s�ga till och spika fast dem.

V�ggstomme
V�ggstommen g�r du p� samma s�tt som golvstommen med reglar som st�r p� ramen i golvstommen. 45 x 45 millimeter duger bra. B�rja med h�rnstolparna. Se till att de blir helt lodr�ta. Fixera dem i lodr�tt l�ge med st�dplankor fr�n utsidan av golvramen snett upp till h�rnstolparna. En spik i varje �nde av st�dplankan r�cker. Den ska bara sitta tillf�lligt medan du arbetar. Sen kommer panelen att h�lla dem p� plats.

N�r du har satt upp h�rnstolparna forts�tter du med de reglar som ska sitta mellan dem utmed v�ggarna. T�nk p� "cc60" igen s� f�r du en h�llbar konstruktion. Gl�m inte att g�ra �ppningar f�r d�rrar och f�nster. I lekstugan l�t vi n�gra v�ggreglar st� lite l�ngre ifr�n varandra �n 60 centimeter och satte dit tv�rg�ende reglar som fick bilda �verkant och nederkant av f�nstren. Det blir inga stora p�frestningar p� en lekstuga s� det �r ingen katastrof att bryta mot�standarden "cc60" d�r.

Efter v�ggreglarna �r det dags att s�tta upp takramen. P� lekstugan ser den likadan ut som golvramen. Den f�rbinder v�ggreglarna med varandra.

Takstommen
P� lekstugan ville vi ha�snedtak. D�rf�r b�rjade vi med att s�tta upp en kraftigare regel som utgjorde nocken p� taket. 45 x 90 millimeter anv�nde vi. Den fick vila p� tv� korta reglar som vi satte fast i takramen. En i mitten av varje kort�nde.

Med taknocken p� plats �r det dags att s�tta upp takreglar. Takreglarna lutar fr�n takramen upp mot taknocken och bildar tillsammans taket.�L�t reglarna sticka ut en bit utanf�r�v�ggsidorna s� att taket kan skjuta ut p� sidorna. Annars kommer regn att rinna utmed hussidorna.

Takstommen �r den sista delen av ramen. Nu ser huset ut som ett hus �ven om det �r lite dragigt.

V�ggpanel
Till lekstugan valde vi liggande v�ggpanel. Vi k�pte spontade plankor som var hyvlade p� ena sidan (insidan). B�rja nerifr�n och spika fast dem med fj�dern�upp�t s� att inte eventuellt vatten kan rinna in mellan plankorna. Forts�tt hela v�gen upp till takstommen och gl�m inte att l�mna �ppningar f�r d�rrar och f�nster.

Tak
Till taket kan du v�lja lite olika material. Det g�r till exempel bra att anv�nda spontade plankor d�r ocks�. Vi valde marinplywood. Det �r plywood som �r specialbehandlad f�r att t�la v�ta, exempelvis i b�tar. Taket spikar du fast. L�t det sticka ut n�got l�ngre �n takreglarna s� att det inte kommer regn p� dem.

F�r att undvika att taket�f�rst�rs l�gger du tj�rpapp p� taket. Det k�per man i rullar. L�gg pappen p� l�ngden och b�rja nerifr�n. F�st med pappspik. Det �r viktigt att du l�ter den �verlappa s� att inte vatten kan rinna in under. Smeta p� flytande asfalt i �verlappet.�L�gg en remsa �ver taknocken s� att det inte blir en skarv d�r. Vik ocks� ner pappen �ver alla kanter och f�st med pappspik.

Golv
Du kan g�ra golv av plywood, sp�nskivor eller spontade plankor. Plywood och sp�nskivor �r inte s� vackert i sig s� det beh�ver du l�gga ett ytskikt p�. Till lekstugan tog vi spontade plankor. L�gg dem utmed den l�ngsta sidan av huset. Om husets sidor �r lika l�nga brukar man l�gga dem med kortsidorna mot f�nstret. D� ser rummet st�rre ut.

B�rja l�gga golvplankorna fr�n ena sidan. Spika fast dem. L�t inte springorna mellan plankorna bli alltf�r stora. D� samlar de skr�p och damm i on�dan.

M�lning
Till utsidan valde vi klassisk Falu r�df�rg. Den �r vacker och skyddar tr�t effektivt. Insidan av v�ggarna l�t vi vara obehandlade. De uts�tts inte f�r v�der och vind. Dessutom blir tr� vackert n�r det �ldras. Vill du m�la eller olja v�ggarna g�r det bra. Anv�nd f�rg som l�ter tr�et andas. Inte plastf�rg.

Golvet oljade vi med linolja. Det h�ller smuts borta och skyddar mot v�ta. Det ger det ocks� vacker lyster.

Knutar och d�rrfoder

Det �r l�ttare att f� alla foder och knutar snygga om man m�lar dem innan man s�tter upp dem.

�

F�nster och d�rrar
Om du ska ha f�nster och d�rrar kan du antingen bygga egna eller k�pa f�rdiga. Om de har m�tt som inte �r standard kan det bli dyrt att k�pa. Innan du b�rjar bygga kan det d�rf�r vara en god id� att ta reda p� vilka standardm�tt som finns och anpassa huset efter det. Bygger du sj�lv kan du ha vilka m�tt som helst. T�nk i s� fall p� att anv�nda tr� som har torkat ordentligt. Annars kan det krympa s� att du f�r fula sprickor.

Vi valde att bygga egna f�nster och d�rrar. Det �r en hel del jobb, men det h�jer stoltheten.

N�r bygget �r klart �r det dags att inreda. L�t fantasin fl�da!

�

Av: Tom och Niklas

Datum f�r publicering

2005-09-04

�

O�nskad betong

Sat, 13 Aug 2005 22:05:42 GMT

Hur tar man bort en betongklump? L�s vidare s� f�r du veta vilka verktyg som beh�vs, hur man g�r, hur l�ng tid det tar och annat som �r v�rt att t�nka p�.

Jag hade en betongplint som jag ville f� bort. Det har antagligen st�tt en kamin eller n�got liknande p� den f�r l�nge sen. Nu �r klumpen bara i v�gen och jag best�mde mig f�r att ta bort den s� att det g�r att l�gga golv d�r.

Vad beh�ver man f�r verktyg f�r att ta bort betong? Hammare och mejsel kan man f�rst�s anv�nda. Det l�r dock ta sin tid. Har du inte lust att st� och hacka i flera dagar �r det b�ttre att anv�nda en mejselhammare.

En mejselhammare �r som en eldriven hammare och mejsel i ett. Inget som de flesta har liggande hemma. Som tur �r finns det s�dana att hyra p� bland annat Bauhaus och Silvan. Eftersom Bauhaus ligger n�rmast hyrde jag mejselhammaren d�r. Det kostar 285 kronor per dygn plus 45 kronor i hyra f�r sj�lva mejseln. Dessutom m�ste man l�mna en depositionsavgift p� 800 kronor. Dem f�r du f�rst�s tillbaka n�r du �terl�mnar verktyget.

F�rutom mejselhammaren beh�ver du skyddsutrustning.

Skyddsglas�gon, andningsskydd och h�rselskydd �r mycket viktigt. Det spr�tter iv�g sm� betongbitar hela tiden och det �r l�tt att f� dem i �gonen. Dessutom l�ter det mycket h�gt n�r mejselhammaren arbetar. N�r du arbetar dammar det kaftigt om betongen. Fl�kten i mejselhammaren sprider dammet �ver hela rummet, eller hela huset om du inte st�nger d�rrarna. Jag rekommenderar �ven handskar. Mejselhammaren skakar kraftigt och det �r sk�nare att h�lla den med handskarna. B�de andningsskydd, skyddsglas�gon, handskar och h�rselskydd finns p� Clas Ohlson, Jula och m�nga andra st�llen. Det brukar inte kosta mer �n ett par hundra kronor tillsammans.

Relaterade l�nkar

Av: Niklas

Datum f�r publicering

2005-08-13

Om du inte t�nker kl� in arbetsplatsen i plast (f�r att skydda resten av rummet mot damm) �r du redo att b�rja jobba nu.

S�tt p� dig skyddsutrustningen. Montera mejseln i mejselhammaren och koppla in den i ett jordat v�gguttag. St�ll dig p� betongklumpen med mejseln n�gra centimeter fr�n en av kanterna. Tryck inte. L�t mejselhammarens egen tyngd arbeta. Annars kommer du att bi tr�ttare �n n�dv�ndigt. Tryck p� knappen och var beredd p� att det kommer att l�ta mycket. Det �r inget du ger dig p� sent p� kv�llarna om du har grannar som du vill vara v�n med.

Luta mejseln lite medan du arbetar. T�nk dig att du ska hyvla skivor av betongen. Flytta dig fram och tillbaka i sidled �ver betongen och hacka bort en bit i taget.

Forts�tt tills betongklumben �r s�nderhackad, eller tills du �r tr�tt. Arbetet k�nns inte s� tungt medan man h�ller p�, men efter�t k�nns det att man har anv�nt ovana muskler. Min betongplint var ungef�r 80 x 80 x 6 centimeter. Det effektiva arbetet md mejselhammaren tog ungef�r en timme.

T�nk p� att mejselhammaren blir mycket varm om du h�ller p� l�nge. Var f�rsiktig om du tar i mejseln eller hammarens metalldelar.

Lycka till!

Alternativ tr�df�llningsmetod

Fri, 29 Jul 2005 02:17:48 GMT

Kan man v�lta tr�d med en traktor? Jag provade och ni kan l�sa om hur det gick.

Jag har funderat några dagar om man skulle kunna välta ner ett träd med min traktor. Om man bara kan få fast en wire en bit upp i trädet borde det gå att välta det. Hävarmen skulle bli ganska stor.

Först införskaffades 25 meter wire plus lite karbinhakar och sånt.

Sedan fäste vi den ena wireänden ungefär sex meter upp på trädstammen och den andra änden bak på traktorn.

Vi uppskattade höjden på trädet till ungefär 12 meter så dubbel wire användes.

Nu var det upp till min kära traktor att visa vad den gick för.

Allt är riggat

Jag la i ettan och började köra frammåt på tomgång. Wiren spändes som en fiolsträng och jag stannade till ett ögonblick för att se att allt var ok. Sen körde jag igen. Trädet stretade emot en liten sekund men sedan brakade det till och trädet gick av.

Wiren spänns

Som en tändsticka knäcktes det av en och en halv meter från marken. Det var betydligt enklare än vad jag hade trott. Traktorn gick aldrig över tomgång och behövde inte anstränga sig alls.

Trädet knäcks av!

Det här var verkligen kul! Nästa gång ska jag prova med ett större träd och göra ett sågjack nere på trädet så att jag i förväg kan bestämma var trädet ska brytas.

Av: Tom

Datum för publicering

2005-07-29

Gr�va upp r�tter

Thu, 28 Jul 2005 00:39:08 GMT

Med en traktorgr�vare kan man verkligen f� utlopp f�r sina k�nslor. Jag provade att rycka upp rotsystemet p� ett tr�d idag.

Idag provade jag hur min traktorgr�vare klarade av att dra upp rotsystemet p� ett tr�d jag f�llde.

Tr�det var drygt 30 centimeter i diameter nere vid roten. Jag hade l�mnat ungf�r en halvmeter av tr�det n�r jag kapade det f�r att jag skulle f� lite h�varm.

Jag siktade in skopan runt stammen och drog till. Hela rotsystemet lossnade fr�n marken och efter n�gra omtag med skopan fick jag upp hela rotsystemet. Det var en s�dan otroligt tillfredst�llande k�nsla att slita upp r�tterna p� det viset. Kraften i gr�varen �r helt makal�s!

Jag har precis k�pt gr�varen s� jag har knappt hunnit prova den. Vill ni ha riktigt kul n�gon g�ng s� �r det bara att skaffa er en gr�vmaskin och s�tta ig�ng och slita upp r�tter ;-)

Av: Tom

Datum f�r publicering

2005-07-28

Premi�r f�r Hemmet iFokus

Fri, 15 Jul 2005 16:14:33 GMT

Den f�rsta september �ppnar vi d�rrarna till hemmet iFokus. Sidan �r en m�tesplats f�r alla som tycker om att g�ra saker hemma. B�de tr�dg�rdsm�staren och prylgalningen kommer att k�nna sig hemma h�r. Liksom hemmafixaren och inredningsarkitekten.

Ny grupp

Fri, 15 Jul 2005 16:14:33 GMT

Visste du att det finns en grupp om rosor? Inte bara rosor f�rst�s men en grupp om allt som har med v�xter och tr�dg�rd att g�ra.

Jag har inte speciellt gröna fingrar men jag uppskattar ändå en vacker trädgård. Det är tur för mig att det finns hjälp att få när jag undrar hur mina rosor ska planteras eller när jag ska fälla träd på bästa sätt.

Hoppa in i gruppen
Växter & Trädgård och lär dig någonting nytt om dina gröna polare. Självklart kan vi diskutera dina guldfiskar här också om du vill.

Av: Tom

Datum för publicering

2005-07-26